Åtgärderna – vad innebär de?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Regeringen presenterade sin åtgärdsplan för att minska flyktinginvandringen på en presskonferens den 24 november 2015. Senare har regeringen publicerat ett detaljerat lagförslag som justerats något efter kritiken från remissinstanserna. Justeringarna är införda nedan.

Förslagen har nu antagits av riksdagen. Det vi beskriver nedan är det slutliga resultatet. Kritiken som beskrivs är exempel på resonemang från experter och frivilligorganisationer.

Gå till: Tillfälliga tillstånd, utsatta grupper, familjeåterförening, åldersbedömning, id-kontroller, allmänt


En ny tillfällig lag ska antas och gälla i tre år, från den 20 juli 2016.

Obs: Ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige från barn och barnfamiljer som lämnats in senast den 24 november 2015 behandlas inte enligt den tillfälliga lagen. Istället används Utlänningslagens regler precis som vanligt. Detta gäller om personerna befinner sig i Sverige och barnet inte har fyllt 18 år när beslutet tas.

För vuxna utan barn – oavsett när de sökt asyl – och för alla som sökt asyl i Sverige efter den 24 november 2015 gäller följande:

Tidsbegränsade uppehållstillståndpilupp
  • De som får asyl i Sverige ska inte längre få permanenta tillstånd, som de flesta får idag. Uppehållstillstånd för personer med flyktingstatus ska gälla i tre år. Uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande ska gälla i tretton månader. Uppehållstillstånd som beviljas på grund av verkställighetshinder enligt Utlänningslagens paragraf 12.18 ska gälla i tretton månader.

Förklaring: De som får stanna för att de anses personligt förföljda eller av politiska skäl har ofta flyktingstatus. Till exempel erkänns de flesta från Eritrea idag som flyktingar, liksom en stor del av de afghaner som får stanna. Krigsflyktingar som inte anses personligt förföljda, men som ändå får stanna för att det är så farligt i deras hemland att ingen kan skickas dit, får istället status som alternativt skyddsbehövande. De flesta från Syrien räknas idag som alternativt skyddsbehövande, men en mindre del av syrierna har flyktingstatus. Av alla asylsökande som fick uppehållstillstånd 2015 fick 53 procent status som alternativt skyddsbehövande medan 39 procent fick flyktingstatus. Resterande som fick stanna fick det av andra skäl, oftast på grund av ”ömmande omständigheter”. Verkställighetshinder betyder att en redan beslutad utvisning stoppas för att det har uppstått nya omständigheter som gör att utvisningen inte kan verkställas.

  • När uppehållstillståndet gått ut ska personen kunna söka förlängning. Om den fortfarande har behov av skydd blir det ett nytt tidsbegränsat tillstånd. Förlängning ska normalt vara två år för alternativt skyddsbehövande, tretton månader för dem med flyktingstatus.
  • För att få permanent uppehållstillstånd när det tillfälliga tillståndet har löpt ut måste den asylsökande ha skaffat sig en inkomst som det går att försörja sig på. Det ska vara en ”taxerad” inkomst, alltså ett vitt jobb eller företag. Den som inte fyllt 25 måste dessutom ha fullföljt gymnasiet eller motsvarande. Under den tid lagen gäller finns alltså inte någon möjlighet till permanent uppehållstillstånd för äldre, sjuka och barn som inte kan skaffa sig en inkomst.

Undantag

De som har kommit till Sverige som ”kvotflyktingar”, genom uttagning till exempel av UNHCR, får permanent uppehållstillstånd även i fortsättningen. Men det är en liten grupp.

Kritiken: Det undergräver asylrätten och försvårar integrationen att människor som har behov av skydd tvingas fortsätta leva i otrygghet. För barn och för krigsskadade är tillfälliga uppehållstillstånd förödande – trygghet krävs för rehabilitering.

Efter kritiken från remissinstanserna lades en ny paragraf lagts till som innebär att ett mycket svårt sjukt barn kan få permanent uppehållstillstånd om barnet absolut inte kan rehabiliteras annars.

Färre med särskilda behov får stannapilupp
  • Kategorin ”övriga skyddsbehövande” ska inte få uppehållstillstånd. Det är bara ca 20 personer i månaden som har fått stanna på den här grunden, men de är asylsökande som riskerar att råka illa ut av någon personlig anledning med anknytning till konflikten i landet, utan att passa in i asylkategorierna.
  • ”Synnerligen ömmande omständigheter” för vuxna och ”Särskilt ömmande omständigheter” för barn, ska bara ge uppehållstillstånd om en utvisning skulle strida mot ”ett svenskt konventionsåtagande”. Uppehållstillstånd enligt paragrafen ska vara tidsbegränsade på samma sätt som för alternativt skyddsbehövande.

Förklaring: Det är svårt att förutse vad det kan leda till att ”ömmande omständigheter” inskränks ytterligare, eftersom ribban för vad som är ömmande redan ligger så högt. Vi vet inte vilka av dessa människor i mycket svåra situationer som nu kommer att utvisas. De exempel som nämns i lagförslaget på  ”konventionsåtaganden” är rätten till familjeliv enligt Europakonventionen och risken att en sjuk person behandlas så illa att det uppgår till ”omänsklig eller förnedrande behandling”. Men regeringens avsikt med förändringen är samtidigt att användningen av paragrafen ska minska. Traumatiserade barn kommer troligen att drabbas och det kommer troligen att få ännu mindre betydelse än idag hur länge en familj har bott i Sverige.
Ensamkommande barn som inte har några anhöriga som kan ta emot dem i hemlandet brukar idag få stanna av ”särskilt ömmande omständigheter”, om de inte har egna asylskäl. Dessa barn kan komma att få stanna på grund av verkställighetshinder om de inte längre kan få uppehållstillstånd i grundärendet. Men då kan de utvisas när uppehållstillståndet omprövas efter att de fyllt 18.

Kritiken: De som får stanna som övriga skyddsbehövande eller på grund av ömmande omständigheter utgör bara några få procent av antalet asylsökande. De flesta är barn. Att utvisa dem fyller ingen annan funktion än signalen som ges: Tro inte att Sverige är ett humant land där du kommer att få hjälp!

Minskad familjeåterföreningpilupp
  • De som sökt asyl efter den 24 november 2015 och får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ska inte få återförenas med sina familjer i Sverige, annat än om de lyckas få permanent uppehållstillstånd genom arbete. Om familjemedlemmarna ändå ansöker ska det göras en individuell prövning och om det skulle ”bryta mot ett svenskt konventionsåtagande” att avslå så ska uppehållstillstånd kunna beviljas. Men enligt regeringen kan detta bara inträffa i undantagsfall.
  • De alternativt skyddsbehövande som hunnit söka asyl senast den 24 november och de som får flyktingstatus – oavsett när de sökt – ska kunna återförenas med sin familj. Men så länge de bara har tidsbegränsat uppehållstillstånd måste den som ansöker utifrån vara make/sambo eller barn under 18 år, eller förälder till ett ensamkommande barn. Båda de vuxna måste ha fyllt 21 år och redan vara gifta eller sambo. Dessutom krävs i många fall att den som är här har en viss inkomst; se nedan.

Förklaring: Personer som inte fått lov att gifta sig eller vara sambo i hemlandet, till exempel samkönade par från vissa länder, kommer inte att få komma hit. Andra som utesluts är handikappade vuxna som tagits om hand av sin familj och föräldrar till barn som inte är ensamkommande.

  • Vuxna personer måste i många fall kunna försörja både sig själv och sina familjemedlemmar och ha en tillräckligt stor bostad, för att familjen ska få komma till Sverige. Observera att detta krav inte bara gäller nyanlända utan även anhöriginvandring till dem som är bosatta sedan tidigare.

Vilka drabbas: Försörjningskravet gäller vuxna vars familjemedlemmar ansöker efter att lagen trätt i kraft den 20 juli 2016. För flyktingar och alternativt skyddsbehövande gäller försörjningskravet då i tre situationer:
1) När ansökan om familjeåterförening inte lämnats in inom tre månader efter att anknytningspersonen fått uppehållstillstånd,
2) när det skulle vara möjligt att återförenas i ett annat land utanför EU, och
3) när ett par inte bott ihop länge utanför Sverige eller annars kan visa att de har ett väletablerat förhållande.
För dem som inte är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande gäller försörjningskravet vid ansökningar efter den 20 juli även om de tre villkoren är uppfyllda.

Kritiken: De flesta familjemedlemmar är i lika stort behov av skydd som den asylsökande. Att familjen inte flyr tillsammans beror på att det inte finns några lagliga vägar att söka asyl. Asylsökande tvingas ta sig hit på livsfarliga, kostsamma och illegala sätt. Därför väljer en del att en vuxen reser i förväg. Andra splittras under resan. Det finns redan många byråkratiska hinder för familjeåterförening som håller familjer splittrade. Att hindra familjeåterförening undergräver asylrätten både genom att de som har rätt till asyl förvägras familjeliv och genom att förhindra det enda lagliga och säkra sättet att rädda familjen – anhöriginvandring. Fler barn kommer att dö i Medelhavet – eller stoppas med våld av EU:s eller Turkiets gränsvakter.


Utöver lagändringarna om uppehållstillstånd och familjeåterförening ingår följande åtgärder i regeringens paket:

Medicinsk åldersbedömningpilupp
  • Regeringen vill införa medicinsk åldersbestämning av asylsökande, som avgörande utväg när ensamkommande barn inte har säkra id-handlingar och det finns tvivel om åldern.

Förklaring: Tidigare användes i stor utsträckning ”medicinsk åldersbestämning” i betydelsen röntgen. Enligt Migrationsöverdomstolen är  röntgenundersökning ett ”skriftligt bevis” som kan värderas högre än ungdomens id-handlingar. Socialstyrelsen kom för ett par år sedan med riktlinjer som innebar att en barnläkare ska göra åldersbedömningen. Det ska vara en sammantagen bedömning av flera faktorer. Röntgen kan vara en del av underlaget men inte avgörande, eftersom det är en så osäker metod. Men Migrationsverket har inte velat använda läkarnas professionella bedömningar utan har istället  bestämt åldern utifrån läkarnas underlag. I praktiken har röntgenundersökningar åter blivit avgörande. Därför vägrar de flesta barnläkare numera att medverka. Just nu beställer Migrationsverket inga medicinska åldersbedömningar. Åldrar ändras fortfarande men på annat underlag, som att ungdomen bedömts som vuxet i ett annat EU-land eller genom handläggarens bedömning. Ändring av åldern ska (utom i Dublinärenden) inte ske förrän i samband med att ungdomen får beslut i asylärendet. Då kan det vara för sent för ungomen att påverka bedömningen. Men om ungdomen får en indikation på att åldern kommer att ändras kan intyg från boende, skola mm och dokument från hemlandet användas för att försöka bevisa åldern.

Kritiken: Röntgenutlåtanden ser exakta ut men i verkligheten ger de godtyckliga utslag. Om det uppstår problem för att vuxna utger sig för att vara barn måste de därför lösas på annat sätt än med röntgen – om inte barn ska drabbas. Om ett barn bedöms som vuxen förloras skolgång, god man, psykologstöd mm. Barnet placeras bland vuxna och riskerar att utvisas som vuxen.

ID-kontroller utanför Sverigepilupp
  • Alla transportbolag vars båtar, bussar och tåg  går till Sverige åläggs att kontrollera att resenärerna har id-handlingar – vid vite av 50.000 kronor per transport. Detta nya ”transportöransvar” snabbehandlades av riksdagen och infördes redan den 4 januari.

Bakgrund: Sedan EU-länderna öppnade sina gränser sinsemellan ska inga systematiska gränskontroller förekomma mellan dem. Alla som tagit sig in i EU kan därför resa vidare till andra länder. Som kompensation införde EU strikta regler om gränskontroll vid de yttre gränserna, mot icke EU-länder.

För att hindra oreglerad invandring införde EU-länderna på 90-talet gemensamma regler om att personer från ett stort antal länder är skyldiga att ha visum på förhand för att få resa in i EU. De gemensamma  visumreglerna innebar redan att besöksvisum bara ska beviljas för tidsbegränsade besök – inte för exempelvis asylsökande. Det går alltså inte att resa in i EU lagligt för att söka asyl. År 2001 infördes ett transportöransvar som innebär att transportörer måste ta ansvar för att inresande har pass och visum. Samtidigt beviljar EU-länderna bara asyl till personer som lyckats ta sig till landet. Därför måste asylsökande resa till EU illegalt, om de inte kan ta sig landvägen till en yttre gränsstation.

Dublinreglerna innebär i korthet att det EU-land som släpper in en asylsökande också måste ta hand om att pröva asylansökan. Om de yttre gränskontrollerna och Dublinreglerna fungerade som avsett skulle ingen fördelning av asylsökande inom EU finnas. De flesta skulle idag tvingas stanna i ett enda land – Grekland – eftersom de flesta når Europa den vägen. I praktiken reser flyktingar vidare från den yttre gränsen. Dublinreglerna tillåter dem att söka asyl var som helst om gränslandet inte har registrerat dem, men de befinner sig illegalt i varje land ända tills de söker asyl någonstans. Detta beror alltså på att EU inte tillåtit någon laglig väg för dem.

När en person söker asyl vid ett lands gräns får landet inte direktavvisa personen. Det förbjuder FN:s flyktingkonvention. När Sverige begärde undantag från EU:s regler och införde gränskontroller mot Tyskland och Danmark för några veckor sedan, så kunde Sverige börja avvisa dem som inte ville söka asyl (dvs de som hade velat resa vidare till Norge eller Finland). Men de som sökte asyl fick inte avvisas.

Flyktingkonventionen förbjuder att flyktingar avvisas eller utvisas så att de riskerar förföljelse. Men den säger inget om hur flyktingar ska kunna ta sig till ett land för att söka asyl. När Sverige nu inför regeln om id-kontroller så kommer de som inte har id-handling att kunna hindras från att ens nå fram till Sveriges gräns och kan alltså inte söka asyl här. Om det hade varit ett ”riktigt” transportöransvar som vid EU:s yttre gräns, med krav på inresevisum, så skulle ingen flykting nå fram till Sverige annat än i privata bilar och båtar. Nu hindras bara de som inte har id-handlingar, men det kan bli en stor andel eftersom många flyktingar inte har sådana. Ensamkommande barn kan komma att drabbas särskilt, eftersom många av dem aldrig har haft några id-handlingar. En del är uppväxta som papperslösa i ett grannland till föräldrarnas hemland.

Kritiken: Gränskontrollerna bryter formellt inte  mot asylrätten eftersom var och en som når Sverige får söka asyl. Men med hjälp av id-kontrollerna sätts asylrätten ur spel. Att flyktingarna kan söka asyl någon annanstans är en klen tröst eftersom Sveriges åtgärd bidragit till ett ”race to the bottom”. EU:s kollektiva kriminalisering av asylsökandes resor till EU kompletteras nu av de enskilda ländernas tävlan att slippa ta emot asylsökande och försvåra för dem att få skydd.


piluppSveriges andrum

Statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson förklarade vid presskonferensen den 24 november att de förstod att regeringens förslag skulle drabba flyktingar, och att de på sikt vill se andra lösningar som till exempel en förändring av Dublinförordningen. Men de hävdade att dessa åtgärder ändå är nödvändiga eftersom Sverige behöver ett ”andrum”. När gränskontrollerna och de första restriktionerna aviserades tidigare under hösten förklarade regeringen att ”gränsen är nådd” och hänvisade till att ordning och säkerhet hotades i Sverige.

Kritiken: Alla delar inte regeringens bedömning att Sverige behöver ett andrum. Krisen finns i flyktingarnas hemländer och grannländer. Sverige är inte i ”systemkollaps”. Gränskontroller och id-kontroller skapar mer oordning än flyktingarna. Om regeringen hade satsat lika intensivt på att åtgärda byråkratiska hinder i mottagandet och integrationen, lyssnat till vad personal och frivilliga behöver och vad asylsökande kan bidra med, och om profitörer inte tillåtits styra förläggningsverksamheten, så kanske mottagandet hade fungerat bättre.

Det finns mycket mer att säga om den politiska situationen än som ryms i denna presentation av regeringens förslag. Vi som står bakom Folkkampanj för Asylrätt har inte samma uppfattning om allt. Men vi vill samla alla som från olika utgångspunkter vill stå upp för asylrätten och stoppa regeringens åtgärdsplan på de punkter som uppropet gäller.

Se andras kommentarer till regeringens åtgärder!

Läs här om goda initiativ i asylmottagandet, smarta integrationsprojekt och hållbar ekonomi!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone